Första söndagen i advent

Första adventsljuset är nu tänt!

I kväll passade jag och Nora på att pyssla lite och det var så himla mysigt! Vi dekorerade små tändsticksaskar och de blev verkligen jättefina!

Helgen har för övrigt mest bestått av pluggning, pluggning och åter pluggning! Lördagens höjdpunkt var emellertid att både Johan och Herman klarade sin gradering på karaten, vilket vi firade ordentligt med god mat och tårta! :)))

Äntligen kan man börja "julmysa" lite!

Ha en jättefin vecka!

Kram!

I stället för att plugga.....

...... vill jag göra tusen andra saker!

1993

1. Ha en riktig heldag med min familj!!!
2. Göra niohundranittionio andra livsnödvändiga saker! <3

1992

Ha en alldeles superbra helg!

Kram!

Göteborg och annat...

I helgen hade vi en riktig tjejsammankomst hos Kajsa i Göteborg! Det blev en härlig mix av shopping, julmarknad på Liseberg och mys med supergod mat hemma hos Kajsa och Daniel! Tack hjärtat för dessa gemytliga dagar!!! <3

Annars rullar det på... Har massor att göra och alldeles för lite fritid! Snart är det advent och jag har verkligen inte koll på "läget"... Måste leta reda på mina ljusstakar och se till att vi hinner fixa lite adventstrevligt till helgen. Det känns lite märkligt att jag inte "fått" tillfälle att göra vare sig julgodis eller lussebullar ännu.... Och nästa onsdag har vi tenta, igen.... Så jag får nog vänta lite med dessa bakbestyr! Förstår inte att vart tiden tar vägen. :P

Vår kamera håller på att gå sönder, bilderna blir både suddiga och konstiga i färgen.... Försökte ändå att fota Noras senaste pyssel, den supersöta "fulingen"! Är den inte helt underbar?!

Nej nu ska jag plugga socialpsykologi!!! Kursen i sig är intressant, det är bara det att litteraturen är så väldigt "amerikaniserad"....

Ha det bra i Novembermörkret!

Kram

Skitdag..... och underbara människor

Från någon som är mig mycket kär!

Det är inte ofta som jag känner att jag vaknat på fel sida eller att jag har haft en riktig skitdag..... Men idag hade jag verkligen en fruktansvärt usel dag! Sist jag kan minnas att detta hände var när jag fick gå in i närkamp med en läkare som inte ville göra de nödvändiga undersökningar som min då mycket sjuka mamma var i behov av.... Det hela resulterade sedermera i att hon i hela fem månader fick fortsätta att lida, vilket hade kunnat förhindrats om hon fått behandling..
Under denna tid kunde jag känna en otrolig uppgivenhet och vanmakt. Hade det inte varit för att vi till slut fick träffa en helt underbar kvinnlig läkare, hade hennes sista tid inneburit mycket mera ångest och smärta. Den oro mamma kände var svår att mildra, men hon slapp i allafall den brutala smärta som under en längre tid plågat henne!

Det är sällan jag blir frustrerad eller riktigt irriterad..... Det mesta i livet brukar gå att lösa och så länge det inte handlar om liv och död, är min toleransnivå ganska hög. Det är verkligen inte ofta som jag är känslig eller tar illa vid mig, men i dag kände jag total maktlöshet..... Jag blev arg! Jag vet att jag är envis, tempramentsfull och väldigt drivkraftig, men idag föll jag i total resignation, fast jag visste att jag i flera avseenden hade rätt.... Och jag tillät mig att göra det! Jag tillät mig själv att känna alla dessa emotionellt mycket påfrestande känslor. Jag tror Nettan skulle ha varit stolt över mig!

Lyckligtvis finns det underbara människor och dagar som denna kommer man att uppskatta dem än mer än man redan gör! De finns där, de lyssnar och de är så otroligt omtänksamma och kloka!
Någon sa häromdagen att i och med dennes utbrändhet försvann också vännerna..... Men jag har tur, för när jag behöver mina vänner finns de där och jag är otroligt tacksam för det! Jag måste inte alltid vara stark och jag tror att jag äntligen börjar lära mig det......

KRAM!

Gamla foton...

Ibland skjuter man på saker, med intentionen att man "snart ska", kanske lite senare, och antagligen i morgon... ja ni vet... och sedan blir det inte riktigt av att man tar tag i det. Vi brukar skämtsamt säga att "man inte ska ha för bråttom" då saker tenderar att dra ut på tiden .....
För mig har dokumentation och bevisföring i form av fotografier, vilka styrker att vi hade de smycken som blev stulna i somras, varit just en sådan sak som jag tidigare inte riktigt haft ork att göra klart. Men i går bestämde jag mig för att göra ett ryck och ja..... det tog några timmar.... Hittade inte bara det jag letade efter, fastnade vid en massa andra bilder också...

Sommaren 1993

Kvalitén på bilderna är inte så bra då jag fotat av dem och sedan laddat ur dem i datorn.... Men jag tycker att de är så fina, och dessutom väcker de så många starka känslor och minnen, vilket gör att jag vill visa dem!

Kajsa och Ida, för några år sedan..... Numera två riktigt starka och uthålliga tjejer! De mest kärleksfulla, envisa, generösa, snälla och roliga döttrar man kan ha. Två duktiga tjejer, som känner till livets allvar och vet hur mångfasetterat det kan vara.... och som trots detta lyckats lära sig ödmjukhetens språk! Det går inte att låta bli att älska dem!

Våren 1996

Ja och så är det snart fredag igen... JIPPI! :) I morgon eftermiddag kommer Ida och Doris och vi, Nora och Herman, ska passa på att mysa medan Johan tränar karate!

Önskar er en skön helg med förhoppningen att ni får det riktigt bra!

Kram från mig!

Pyssel är som terapi för själen!

<3

Levande ljus är så mysigt!

Jag vet inte hur många halvfärdiga pysselprojekt jag har liggandes nere i ateljén.... Just nu är jag otroligt pysselsugen, så jag tror att jag ska passa på att göra klart några av mina kransar som jag ska dekorera huset med till jul!
Att knåpa och "pyre", som AK brukar säga, är verkligen som balsam för själen..... Det är så otroligt skönt att få göra något konstruktivt, samtidigt som det skingrar alla tankar och funderingar man har!

Jag vet att många tycker att november är en trist och grå månad.... Själv tycker jag om novembermörkret och för det mesta dröjer det till februari/mars innan jag börjar längta efter solljus och värme igen.

I slutet av denna månad är det tre år sedan min far gick bort..... Samtidigt som detta hände insjuknade min mor och jag fick aldrig chansen att riktigt hinna sörja honom. På hans begravning var mina tankar så upptagna av mamma, som låg på intensiven efter att ha fått en stroke, att jag inte riktigt kunde ta in att han faktiskt inte fanns kvar.

Min pappa var en väldigt speciell människa, i flera avseenden.... Och det var inte alltid som vi var överens. När jag var tonåring kunde vi bli så osams att jag många gånger trodde att vi aldrig skulle kunna sluta fred igen. Men pappa var alltid den som tog första steget till försoning och han var aldrig långsint. Dessutom trodde han alltid på mig och min förmåga. Han uppmuntrade mig och han talade om för mig att han tyckte att jag var bra! Men kanske det viktigast av allt, han lät mig vara den jag är, trots mina fel och brister! Jag saknar honom!

Kram från mig!

Fars dag!

Smulan dukade så fint!

Idag har vi firat far i huset med en riktig fars-dags-frukost! Nora och jag fixade och pysslade i köket medan Johan och Herman hade en riktig slapparmorgon! :) Eftersom Smulan ville göra det extra mysigt, dekorerades hela köket med levande ljus, vilket blev väldigt stämningsfullt! <3

Tänker även mycket på min egen far och för honom fick ett särskilt ljus brinna!

Dagen kommer i övrigt att mestadels bestå av pluggning och återhämtning! Igår var här "fullt hus" och det var som det alltid brukar vara, nämligen väldigt trevligt! :))))

Ha en jättebra söndag och var rädda om er!!!!

Kram från mig!

Det snöar!

Lyser just nu!

SNÖ!!!! Tänk att något så simpelt kan göra en så glad....... I eftermiddags föll de första snöflingorna och med ens infann sig en härlig känsla och en otrolig längtan efter vintern och den kommande julen! <3

Små söta tomtar som Nora gjort!

Finns det något vackrare än ett vinterlandskap, där snön ligger bländande vit och där naturen dekorerats med rimfrost och iskristaller......

Ha det bra och kram från mig!

Slappardag!

Vacker bild lånad av Joel

Äntligen en ledig dag då man bara kan ta det lugnt och vara totalt oproduktiv!!!! Så himla skönt!

I går tentade jag och det var ju en upplevelse i sig...... Laddad och en aningens sliten efter närmare 70 timmars effektiv pluggtid, åkte jag till universitetet för att skriva, vad jag trodde skulle vara, ett vanligt prov...... Döm av min förvåning då det visade sig att hela tentan bestod av 65 kryssfrågor...... Och jag erkänner, jag blev riktigt, riktigt, riktigt sur!!!! De är så otroligt slappt av en lektor att konstruera en sådan skrivning!

Genom hela kursen har vi fått vara detektiver då vi efter varje enskild föreläsning varit tvungna att leta oss fram till de sidor som varit aktuella. Trots att vi använt angiven litteratur har sidanvisningarna aldrig stämt och den här lektorn saknade verkligen förmågan, eller vilja, att ha någon form av kronologisk ordning på de kapitel som behandlades. Dessutom har föreläsningarna varit väldigt komprimerade och stressiga! Det som tack och lov har varit positivt är att de bedrivits på engelska, vilket gjort att vi åtminstone har förstått vad som sagts......

Så igår var jag sur och det med råge! Jag kände mig så lurad.... Här har jag pluggat skiten ur mig och lärt mig en massa, men inte fått en chans att visa det! De här proven säger mer om föreläsarens lättja än studenternas kunskaper! Tro mig, kryssfrågor är inget rättfärdigt sätt att mäta kunskap på! Är det något som genomsyrat de pedagogikkurser jag läst, så är det just konsten att kunna tillämpa och använda testmetoder vilka ger eleverna de bästa förutsättningarna för att visa vad de kan och det här provet var inte ett sådant!

Nåväl, det är bara att gå vidare. Gårdagen tillhör det förflutna, idag är en ny dag och jag tror jag börjar lära mig att släppa saker...... Men innan jag lägger detta bakom mig, vill jag poängtera att jag faktiskt tycker att man som student har en hel del att kräva av sin utbildning! Vi är vuxna människor och de flesta tar studiemedel för att finansiera sitt uppehälle..... Så att få gnälla och klaga är några av de privilegier vi har! Det ingår liksom som en del i den så kallade studieprocessen, vilken man som individ går igenom! :)

Ytterligare en bild lånad av Joel

Ha det bra och kram från mig!