Ett under femtio

När jag satte mig vid frukostbordet möttes jag av det här

En ljuvlig present från Smulan...

...älskar att hon gillar att besöka loppisar och antikbodar

Kalasfina pinglor

Några fynd från bokrean

Idag har vi kalasdag och jag har fått massor av fina presenter. Att fylla ett under femtio är helt ok. Dessutom har vi hunnit med en promenad i solskenet och en sväng till bokrean. Nu ska vi äta Coq au vin. Min morfar var en mästare på att laga den rätten.

Hoppas att ni har

en fin söndag!

Kram

♥

Sälen

Vacker utsikt bort mot vårt hotell

Lindvallen bjöd på bra utförsåkning

Glada tjejer vid Högfjällets backar

Kvällsåkning med mina killar

Utsikten från vår lägenhet

Vi åkte från morgon till kväll...

...och Dollan var med hela tiden

Vi bodde vid Högfjällshotellet...

...men varierade åkningen mellan olika anläggningar

Mormors hjärta tyckte att det var lite läskigt att åka stolslift

Johan och Smulan susar nerför Högfjället

Vädret var helt perfekt

Bjuder på några bilder som är tagna med min mobilkamera. Vi har haft några fantastiska dagar i Sälen. Dollan lärde sig snabbt att åka utför och jag har trots en eländig och influensalik förkylning haft ork att hänga med i backen. Lycka! På hemvägen råkade vi dessvärre ut för en smärre trafikolycka. Efter en kraftig inbromsning på en 90-väg blev vi påkörda bakifrån. Smällen tog precis där Smulan satt. Nu måste bilen skrotas och vi behöver se oss om efter en ny. Att vi klarade oss utan skador känns som en enorm lycka.

Hoppas att allt

är väl med er!

KRAM

♥

Sedan urminnes tider

Alla Hjärtans Dag hos Ida och Dollan

God mat och fina paket

Matfixeri i köket med det rosa kaklet

De här med att fotografera, jag har skrivit om det förut, att det liksom inte blir av. Jag glömmer bort att ta bilder. På vardagarna är det fullt upp med jobb och arbetsrelaterade sysslor. Och på helgerna ska det hinnas med annat.

Och så något helt annat. Om det värdefulla i att få ett samtal från en av mina "base". Annika. Hon som gödslar med kärlek och samtidigt är ärlig och rak. Som bidrar till en hjärtefin vänskap. Hon. En viktig person. Så skulle jag beskriva henne. Det har liksom varit hon och jag sedan urminnes tider. Hon är en del av min barndom. Min ungdom. Mitt vuxna liv. Och mina barns liv. Och att jag får vara en del av hennes liv. Min familj en del av hennes familj. Det är fint. 

Nu blir det TV-mys och Farmen med Smulan!

Det kan man också ägna sig åt.

KRAM

♥

Ett vilsamt ingenting

Buketten som hamnade ute på altan...

...har stått där ett par veckor nu

I helgen ägnar jag mig åt att lägga fokus på rätt saker. Och med rätt saker menar jag att jag vilar i ett ingentinggöra. Utöver det ägnar jag mig åt andra viktigheter. Som att omge mig med människor som ligger mig varmt om hjärtat. Tillsammans är vi i de gemensamma orden eller i de tysta långsamhetstankarna. Där landar jag.

Mina långsamhetstankar övergår i reflektioner kring tillvaron. Och jag konstaterar att tålamod är min starka sida. Jag vet inte om det är livet eller erfarenheterna i sig som gör det. Men jag har det. Massor av tålamod. Och jag vet att det är värdefullt i mitt jobb. Det märker jag varje dag. Och det glädjer mig att tålamodet inte naggar av mitt energikapital. För energitjuveri får jag fajtas mot på andra håll. 

Att möta sig själv i en ny kontext är lärorikt. Och jag lär mig varje dag. Skolans värld är en plats där jag funnit mig tillrätta. Samtidigt är jag medveten om att det är livsviktigt att helgerna får vara lediga. Att mitt fokus kan ägnas åt sådant som inte hinns med under veckorna. Så när arbetstankarna tränger sig på låter jag dem övergår i andra funderingar eller i ett vilsamt ingenting. 

De här orden...

Världen kan bara fortsätta

som om någonting hänt.

Innan och efteråt.

Det där ögonblicket innan.

Den där evigheten efteråt.

Bodil Malmsten

...och den HÄR låten. 

Stort älska på det!

KRAM

♥