Skitdag..... och underbara människor

Från någon som är mig mycket kär!

Det är inte ofta som jag känner att jag vaknat på fel sida eller att jag har haft en riktig skitdag..... Men idag hade jag verkligen en fruktansvärt usel dag! Sist jag kan minnas att detta hände var när jag fick gå in i närkamp med en läkare som inte ville göra de nödvändiga undersökningar som min då mycket sjuka mamma var i behov av.... Det hela resulterade sedermera i att hon i hela fem månader fick fortsätta att lida, vilket hade kunnat förhindrats om hon fått behandling..
Under denna tid kunde jag känna en otrolig uppgivenhet och vanmakt. Hade det inte varit för att vi till slut fick träffa en helt underbar kvinnlig läkare, hade hennes sista tid inneburit mycket mera ångest och smärta. Den oro mamma kände var svår att mildra, men hon slapp i allafall den brutala smärta som under en längre tid plågat henne!

Det är sällan jag blir frustrerad eller riktigt irriterad..... Det mesta i livet brukar gå att lösa och så länge det inte handlar om liv och död, är min toleransnivå ganska hög. Det är verkligen inte ofta som jag är känslig eller tar illa vid mig, men i dag kände jag total maktlöshet..... Jag blev arg! Jag vet att jag är envis, tempramentsfull och väldigt drivkraftig, men idag föll jag i total resignation, fast jag visste att jag i flera avseenden hade rätt.... Och jag tillät mig att göra det! Jag tillät mig själv att känna alla dessa emotionellt mycket påfrestande känslor. Jag tror Nettan skulle ha varit stolt över mig!

Lyckligtvis finns det underbara människor och dagar som denna kommer man att uppskatta dem än mer än man redan gör! De finns där, de lyssnar och de är så otroligt omtänksamma och kloka!
Någon sa häromdagen att i och med dennes utbrändhet försvann också vännerna..... Men jag har tur, för när jag behöver mina vänner finns de där och jag är otroligt tacksam för det! Jag måste inte alltid vara stark och jag tror att jag äntligen börjar lära mig det......

KRAM!