Bröllopsdag

Bröllopsfirande

Prinsesstårta - utan vetemjöl och med blåbärsfyllning -

Idag är det nitton år. Om man räknar det i dagar blir det 6939 som gifta. Vilken lyx att få leva med den bästa.

Vi firade i lördags. Lagade ett långkok på högrev som blev en underbar chili con carne. Till efterrätt åt vi prinsesstårta. Det var otroligt gott och fint och trivsamt.

Ikväll bjöd Ida och Dollan på sushi medan mannen tränade karate. Han är typ den enda som är tillräckligt kry för att träna.

Allt gott!

Kram

♥

Om mixen och lite annat

Sticklingar

Låda för hårsnoddar - Lagerhaus -

I badrummet står sticklingarna som jag tog från läkepelargonen. Tanken är att de ska utveckla rötter men jag funderar på om det är bättre att sätta ner dem i jorden. Jag vet inte riktigt. Nåväl. Drar man försiktigt med fingrarna över bladen doftar det citrus och mint. Jag älskar den mixen.

Och jag älskar att det är lördag. De övriga familjemedlemmarna är och städar på karaten. Jag plockar lite i badrummet och sorterar samtidigt bland tankar och funderingar. Gläds över flera saker. En fin familj och underbara vänner. Nya utmaningar. Och så solskensväder och luft som är lätt att andas.  

En fin lördag önskar jag er!

Idag ska vi äta tårta.

KRAM

♥

Knotiga och böjda och inte alls perfekta

På altantrappan

Knotig, böjd och alldeles underbar

Jag älskar det (o)perfekta. Både i livet och utifrån ett estetiskt perspektiv. Jag gillar när symmetri och regelbundenhet övergår i något annorlunda och oförutsägbart. När konturerna inte följer ett givet mönster utan istället låter skönja en historia i vilken unika linjer framträder. Som när tidens nötning och livserfarenheternas former tar plats och genom någon eller något kommunicerar med ett eget språk. 

Ute på altanen har vi ett tjugotal pelargoner. Mannen låter dem övervintra på jobbet. Några är hårt beskurna, andra har utvecklat trädlika stammar medan ett fåtal har levt sitt eget liv. De sistnämnda är både knotiga och böjda och på flera vis unika, men framför allt är de alldeles alldeles underbara. Ibland sitter jag där på altantrappan. Bland pelargoner, örter och annat blomster blickar jag ut över våra orensade rabatter och vildvuxna buskage. Ingenting av det jag ser är perfekt skött. Men vår trädgård är ett andrum. I det finner jag ro.

Hoppas att ni har det rofyllt!

Här öser regnet ner.

KRAM

♥

Billiga nöjen

Ögonfröjd inne vid Hertig Karls Allé

Under Örebros jubileumsvecka ordnades flera kostnadsfria aktiviteter

OpenArt i city - ett gratisnöje -

Lek i trädgården

Rävgången - här finns underbara promenadstråk -

Tänk vad Sverige kan vara vackert. Och tänk så många nöjen och aktiviteter det finns som är gratis eller som inte kostar så mycket.

Vi har haft en fin helg med Ida och Dollan. Här har cyklats, badats och lekts i parken. Och så har vi ätit pannkaka och promenerat i det underbara sommarvädret. Nu blir det film- och popkornmmys med en febrig och snuvig Smula. Det är viktiga grejer det.

Allt gott!

KRAM

♥

Några favoriter och om att förhålla sig

I köksfönstret hänger en favorit...

...en annan är läkepelargonen som inhandlades under ett
besök på Waldemarsudde

Ampeln kommer från Lagerhaus

I växthuset frodas Bisses♥ tomatplantor...

...och sommarvärmen har bidragit till att salldslöken har vuxit till sig

Altanen... och ytterligare en favoritpelargon

Vad lade ni märke till när ni kikade på mina bilder, de gröna växterna eller de skitiga fönstren? Det är spännande det här med vad man noterar och hur man sedan tänker kring det. Min mor skulle säkerligen ha kommenterat fönstren... för så smutsiga skulle hon aldrig ha tillåtit att hennes blev! Och sedan tror jag att hon skulle ha pratat om ampeln, för vi hade en liknande när jag var barn. En som hon hade knåpat ihop. PÅ PÅ... älskade mamma.

Det intresserar mig på vilka sätt vi lägger märke till något eller någon och hur vi uppfattar vår omgivning. Jag har en fascination för människors sätt att tänka och agera och har därför skrivit en del om det då jag har läst psykologi och didaktik. Bland annat har jag belyst självuppfattning utifrån människors situerade identiteter. Lite förenklat kan det beskrivas med att vår självbild formas i samspelet med våra egna och omgivningens förväntningar och att vi intar olika roller och agerande utifrån situationens specifika sammanhang. Vi är dem vi är, med personlighet och medhavda erfarenheter, men inför varandra kan vi blottlägga olika egenskaper och beteenden beroende på var, hur och med vem vi samspelar.

Ur ett didaktiskt perspektiv har jag reflekterat över såväl inter- som intrasubjektiv mentalisering. Syftet har varit att öka förståelsen för hur elevers situerade identiteter förankras och samspelar med deras naturvetenskapliga förståelse. Jag har skrivit om självbild, språk och sammanhang utifrån samspelet och de specifika lärandesituationernas betydelse. Men dessa S-fenomen gäller ju oavsett var vi befinner oss. De flesta människor är sociala till sin natur och samspelet är en viktig förutsättning för hur självreflektion och uppfattningar kring den egna och andras person kan möjliggöras. Och jag har funderat mycket kring det här. Särskilt när jag möter någon som är uppenbart kritisk gentemot andra, men överseende och ursäktande mot sig själv. Eller som när det motsatta förhållandet råder och andras förehavande höjs till skyarna medan de egna förminskas. Dessa aspekter har fått mig att ställa frågor kring på vilka sätt självkännedom hänger samman med vår syn på omgivningen? Om och hur godhet spelar någon roll för hur vi resonerar? Och vad det i sådana fall är som egentligen definierar godhet?

Jag tror att självkännedom och godhet är komplexa fenomen som förutsätter en kontinuerlig självreflektion. Att man bör ställa sig frågor kring de egna förehavandena utan att försvara, fördöma eller blunda för vad det är man ser. Och jag anser att ärlighet är betydelsefullt när man funderar på vilka grunder de egna handlandet, tankarna och de sagda orden vilar. HÄR pratas det om självkännedom och HÄR och HÄR om godhet. Intressanta och lyssnansvärda program om att förhålla sig till livet och till sig själv och andra. Livsnödvändiga men stundom svåra livsuppgifter.

Önskar er välbehag och

en trivsam kväll!

KRAM

♥

Rädsla

Gårdagens kvällsvard

Vi äter kräftor och till det västerbottenpaj och egenodlade grönsaker. I magen bor en lättnadskänsla. Det känns lite som bomull. Mannen som egentligen skulle ha flugit till Australien i morgon, har fått framflyttat datum. Så jag befinner mig i vad som skulle kunna liknas vid ett tillfälligt andrum. Samtidigt ställer vi om och vi har vant oss vid att göra så. För det händer rätt så ofta att resedatum ändras. Och jag har liksom funnit mig i att man aldrig riktigt vet när, men att han med jämna mellanrum måste bege sig till något av jordens avlägsna hörn. Att hans arbetsplats ofta ligger i ödemarken och i ett gruvschakt flera hundra meter under marken. 

Han älskar ju sitt jobb och det gläder mig såklart. Och det är inte gruvorna eller de stora maskinerna som skrämmer mig. Det är de extremt långa flygresorna. Jag avskyr att flyga, men avskyr ännu mer när min man eller mina barn är uppe i luften. Jag låter det inte hindra oss, men det bekommer mig. Det gör det. Och även om jag har ett intellekt som resonerar rationellt och utifrån en sannolikhetsprincip som säger att flygolyckor är sällsynta, kan detta göra mig sömnlös i veckor. När det gäller flygresor är jag inte cool. Det kanske inte märks utåt. Men det känns. Inuti. Rädslan. Som jag konfronteras med. Varje gång.

Alla bär på rädslor av olika slag.

Det här är en av mina.

Kram

♥

Vilsamhet

Vi for ut på landet och möttes av nyfikna blickar

Vilka charmtroll

Tant Grön i Vintrosa
(länk)

Nyinkomna växter

Butiken

Salladslök...

...och morötter från vårt trädgårdsland

I morse hade vi stora planer på att plocka vinbär och koka sylt. Jisses så mycket sylt det hade kunnat bli. Men, istället för trädgårds- och köksgöra blev det en behaglig promenad i det vackra vädret och sedan satt vi en lång stund i solen. Vi valde vilsamhet. 

Under eftermiddagen for vi till Tant Grön och fikade, en i allra högsta grad vilsam syssla. Dagen avslutades med grillmiddag ute i trädgården. Inte heller det ett särskilt slitsamt göra. Mest bara sommarfint och välsmakande.

Hoppas att er helg

har varit fin!

KRAM

♥

Fint och gott

Torsdagen blev fin. Väldigt fin. Jag, Smulan och Dollan spenderade dagen inne i city där firandet av Örebros 750 år var i full gång. Fina dagar är värdefulla dagar. 

Igår tog jag och Bettan en långpromenad, det var också trivsamt. Och i eftermiddags for jag och mannen till Karlskoga. Med oss hem hade vi en nöjd och solbränd son som tillbringat några dagar på Kulturskolans musikläger. Glada barn gör gott för mammahjärtat.

Nu blir det TV-soffan

och godismoff

Kram

♥

Med Dollis

Fundersam

Koncentrerad

Idag ska jag och Smulan hänga med den här lilla kärleken. Örebro firar 750 år och under hela veckan ordnas det skojsamheter för barn.

Hoppas att solen

skiner på er!

KRAM

♥

En alldeles speciell akvarellutställning

Innan utställningsbesöket var vi ju tvungna att pussas lite

Ida beskådar de vackra akvarellerna

Ser ni hur ljusets strålar tränger igenom molnen?

En av mina favoriter

Älskar

Här har vi Karin, en otroligt duktig konstnär och mamma till min vän Åsa♥

Dollan gillade tavlorna och fick en liten och alldeles egen akvarell av Karin

Så fin

Vintermagi

En av Karins favoriter

Hon har all anledning att vara stolt

Några av motiven är hämtade från vår stad

En annan av mina favoriter

Italienska miljöer

Imponerande

Älskar hur Karin lyckas att fånga ljuset

Den kvinnliga beökaren fascineras av de olika teknikerna

Bakom besökaren hänger tavlan jag köpte...

Dollan var urtjusig i håret

Vi har varit på akvarellutställning. En alldeles speciell sådan. På en del av bilderna reflekteras omgivningen i tavelglasen, men ni ser ju ändå, tavlorna är fantastiska! När min tavla har kommit på plats ska jag visa er. Den är underbar! Är ni nyfikna kan ni klicka HÄR så kommer ni till Karins hemsida. På Facebook hittarna ni henne HÄR.

Ny vecka och sommarvärmen spelar oss ett spratt genom att vara högst påtaglig. Men det går ju bra det med. I lördags hade vi kära vänner på besök och vi satt ute på altan ända fram till morgontimmarna. Det var livsfint och härligt och väldigt trivsamt. Tack Karin och Peter!

Ta hand om er!

KRAM

♥