Bagateller och Livsnödvändigheter: Allvarsamheter

Visar inlägg med etikett Allvarsamheter. Visa alla inlägg

onsdag 25 februari 2015

Dagens gilla!

1177 Vårdguiden har utformat en ny informationssida som vänder sig till barn. Här ges råd och tips om hur barn kan agera när dem eller någon i deras omgivning mår dåligt. Stort gilla på det!

ALLA BARN HAR RÄTT TILL
ETT TRYGGT LIV!
♥

torsdag 2 maj 2013

Det finns mycket att skriva om. För här händer saker mest hela tiden. Fina saker som att Kajsa har fått sin första lärartjänt. Det känns väldigt fint att få berätta. - GRATTIS ÄLSKADE FINASTE DOTTER - Men så har vi det fula sakerna. Det fula som består i att vi har haft tjuvar i vår trädgård. Otäckingar som har stulit för flera tusentals kronor. Det gör det lite mindre roligt att skriva.

För det är ju alltid roligare att få berätta om det fina. Om det som gör en glad. Om Kajsa♥. Om andra nära och kära. Om vårkänslor och glädje över vardagslycka. Det fina med att ha aprikosfärgade Nejlikor och en trave vackra inredningsböcker liggandes på pianopallen.

Det fina är klart mycket bättre än det fula.

Varenda eviga dag. Alltid.

Fin torsdag!

KRAM

♥

onsdag 24 oktober 2012

Under gårdagens pyssligheter

Glas från Nice Presenter

Gjutmassa och band från Panduro
(Instagram)

Jag, en äkta härmapa. Under gårdagskvällens pyssligheter tog nämligen två "ljuslyktor" form. Två ljuslyktor väldigt lika de ljuvliga doftljus som säljs på många ställen, men som jag känner är på tok för dyra och dessutom alldeles för väldoftande för våra luftvägar.

Samtidigt, under min pysselstund, såg jag Jonas Gardells dramaserie Torka aldrig tårar utan handskar... En otroligt gripande och viktig filmatisering. Har ni inte sett den kan ni göra det här.

Fin kväll till er!

Här ska månas om sjuka barn

KRAM

♥

tisdag 5 juni 2012

Att kraschlanda eller falla mjukt

Gårdagen bestod i pyssel med en dotter och ett barnbarn

Pastellfärgade och fina

Happy colour

Mormorsarmband... från ett barnbarn♥

Jag behöver komma ikapp mig själv! Under den här våren har det varit galet mycket och jag har jobbat med mitt skrivande mellan 70-80 timmar i veckan. Sovit fem timmar per natt... Det säger ju sig självt, sådant slit fungerar inte i längden. Jag tror att jag är världens sämsta på att stoppa mig själv... Mitt psyke klarar så mycket mer än min fysiska kropp och istället för att lyssna och läsa av hur mitt "system" fungerar, kör jag på. Det hjälper inte att hjärtat hoppar och fladdrar, att leder svullnar, fötter domnar, att det trycker och susar i öronen... jag "ska bara" och "bara lite till". Att landa mjukt verkar inte vara min grej. Istället kraschlandar jag för att stressbelastningen blir för hög.

Det hjälper inte heller att jag har gått i terapi i fyra år för att lära mig att inte slita ut min kropp. Det hjälper inte att jag har läst psykologi, kemi och biologi i flera, flera år, att jag har fått en viss medvetenhet om hur fysiologi och psykologi hänger ihop... Jag är världens sämsta på att stoppa i tid. Därtill verkar jag ha svårt att lära mig hur man gör något halvdant eller slarvigt. Eller halvbra... Jag förstår att saker inte måste vara perfekta, men jag vet inte hur man gör. Någon jag pratade med här om dagen sa att han under sina studier hade som ambition att prestera optimalt... Det vill säga, han pluggade så att han precis klarade godkänt på tentan. Låter sagolikt komplicerat och fantastiskt om det skulle fungera!

Som så många andra ser inte heller jag något vackert i att överprestera eller slita ut sig själv. Jag tycker det är vansinne att inte tillåta sig själv eller andra, att få vara lagom, medelmåttig eller ännu viktigare, att få vara svag. Det sista tycker jag är särskilt viktigt och svårt. Vi brukar säga, jag och min fina vän Karin, att vi ska bli bättre på att visa att vi inte är några superkvinnor, supermammor eller supermänniskor. Att det är viktigt att vi kan visa att vi ibland känner oss låga. Att vi ska lära våra barn och ge dem styrka genom att tillåta oss själva att visa att vi är sårbara. Hur viktigt är inte det? Men framför allt, hur svårt är inte det? Trots detta svåra försöker jag och min man lära våra barn att dem duger som dem är. Att dem inte är vad dem "gör". Att dem är fantastiska människor, oavsett allt annat. Samtidigt visar vi uppskattning när dem lyckas med det dem företar sig, vilket kan göra det hela lite komplicerat. För här existerar nämligen en fin linje mellan vad vi som föräldrar kan förvänta oss och vad som skulle kunna tolkas som orimligt eller osunt. Hur svårt, eller dubbelt, kan inte det bli?

Egentligen avskyr jag allt som har med prestige och status att göra... Jag tycker dessutom att det har gått inflation i uttryck som kvalitet. Kvalitetstid (särskilt då det används i samband med familj och barn), kvalitetssäkring, kvalitetsanalys, kvalitativ bedömning, kvalitet i form av märken och kläder. You name it! Just nu längtar jag bara efter kvantitet. Kvantitet i form av tid... Massor av kvantitativ tid vill jag ha. Jag känner att ingen kvalitet i världen kan ersätta en tid som inte finns.

Igår hade jag tid tillsammans med barn och barnbarn. Under dagen pysslade vi armband och på kvällen såg vi på gamla filmer med Audrey Hepburn. Jag tog mig tid och gjorde saker som är viktiga! I sommar ska jag ha mer av sådan tid! Jag ska ägna tiden åt opretentiösa saker och jag ska vägra kraschlanda. Jag ska endast landa mjukt.

Fin tisdag önskar jag er!

KRAM

♥

torsdag 31 maj 2012

Från en dag till en annan

15 år

Firande

En fin födelsedag

Igår kännetecknades dagen av mysigt firande och kalasande. 15 år är stort för en tonåring♥!!! :)

Idag fullkomligt öser regnet ner... och det luktar blött gräs och barndomssommar. Nostalgi. Idag för fyra år sedan sken solen och det var tropisk hetta. Parkerna var fyllda av sommarklädda och glassätande människor. Otroligt. Idag för exakt fyra år sedan och efter år av kämpande tog vi avsked... Dagen efter ett födelsedagsfirande och dagen före, vad som skulle kunna ha kännetecknats av ett. Overkligt. I morgon skulle min mamma ha blivit 70 år, hon blev nästan 66 år! ♥

"PÅ PÅ"

Älskade Mamma!

♥

måndag 28 maj 2012

I Like to Keep my Issues Strong

"Prima ballerina" trivsam shopping på Skopunkten

Oavsett solskensväder, trädgårdsfika, shoppingfynd eller annat som kännetecknar livets alla trivsamheter, finns det angelägenheter jag aldrig kan sluta bry mig om! Aldrig någonsin!

Shake it out

(klickbar)

Måndag... och ute susar det i löven. Idag hoppas jag på regn och en lyckosam skrivardag!

Önskar er en behaglig start

på den nya veckan!

Kram

♥

torsdag 1 mars 2012

På tapeten

Tapet till sovrummet... så ljuvlig♥

Det här med barn, att vilja ha barn och att behöva hjälp från sjukvården... det har jag sannerligen ingenting emot och jag tycker verkligen att vi ska möjliggöra för barnlösa par att få behandling!!! Det tycker jag verkligen!!! Men det här som varit på tapeten de senaste dagarna, det här med att ensamstående kvinnor ska få laglig rätt att kunna skaffa barn genom att låta svensk sjukvård betala för insemineringar eller IV-befruktningar, det tycker jag är ytterst tveksamt!

Jag läste om en 40-årig kvinna som inte hunnit skaffa barn och som nu tyckte att det var besvärligt att behöva sätta sig på ett flyg ner till Danmark varje gång hon hade ägglossning. En annan ung kvinna (i 20-års åldern) hade inte tid att skaffa sig en partner och menade att hennes stora barnlängtan därför borde göra det legitimt med insemination. Jag vet inte hur ni tänker, men det här gör mig väldigt fundersam och tveksam. Eller ja, inte så vidare tveksam egentligen, utan mest förundrad över hur samhället och synen på sjukvården håller på att utvecklas! Det är klart att jag kan förstå att det finns en längtan efter barn! Men frågan är om det är en bra idé att låta skattepengarna gå till att bekosta befruktning åt ensamstående kvinnor, vilka inte hinner eller som tidigare har prioriterat bort att skaffa barn? Frågan är om det verkligen är ett försvarbart argument för att samhället ska bekosta kvinnors tidigare prioriteringar och val?

Att sjukvården är kostsam är väl inget nytt fenomen... och att en patients behandling kan kosta miljontals kronor är väl inte heller det främmande. Men faktum är att jag och många med mig ändå anser att det är helt försvarbart! Sjukvården är till för att diagnostisera, behandla och försöka bota sjukdomar och primärvården bör finnas för att delvis förebygga men också för att skydda oss mot sjukdomar och eventuella komplikationer! Frågan är bara om sjukvården ska fungerar som en lösning för ensamstående kvinnor som vill skaffa barn, om det är sjukvårdens uppgift?

Hela den här diskussionen har utmynnat i en fråga om mänskliga rättigheter och jämlikhet och om homosexuellas och ensamståendes rättigheter till ett barn. Men på något sätt blir även det en märklig diskussion... Det är inte människors sexuella läggning eller aspekten kring ensamstående kvinnors (eller män) förmåga att ta hand om barn som är det huvudsakliga, det är absolut inte det jag berör (jag har vänner som är både homosexuella och utbildade läkare och som också tänker som jag). Det är hur vi ser på de val som vi väljer att göra och vem som sedan ska stå för ansvaret och kostnaden för dessa. En annan intressant aspekt blir dessutom den kring alla män som längtar efter barn och som inte har hittat en kvinna som de kan tänka sig att skaffa barn med... Hur ska samhället kunna bistå dem och hur fungerar jämlikhetsaspekten kring detta?

Genom åren har jag under perioder haft mycket med sjukvården att göra. Jag vet hur man som anhörig kan ställas inför situationen där det krävs att man vet vilka alternativ och möjligheter som finns och att man ibland kan tvingas kämpa och ombesörja för en rättvis behandling och vård!!! Jag har också fått uppleva att det är de människor som vet och kan och som är bäst på att förhandla, som också är dem som får den bästa vården! Jag är i vissa avseenden väldigt kritisk mot sjukvården, så är det nog. Jag har haft barn med livshotande hjärnhinneinflammation och blivit nekad att komma in. Ett älskat barn som tack vare min tjurskallig och mitt trots mot sköterskans inrådan överlevt, för att jag ändå sökte vård! Jag har fått kämpa för en mor som blivit felbehandlad och sedan hjärnskadad... och jag har upplevt att barnsjukvården förutsätter delaktiga föräldrar för att överhuvudtaget fungera. Ja jag har mycket att säga om svensk sjukvård, det har jag! Så jag tycker nog inte att sjukvårdens främsta uppgift ska ligga i att vara en lösning eller en backup för ensamstående kvinnor som inte har, eller tidigare inte har haft tid att skaffa barn! Jag anser att sjukvården i första hand måste bli bättre på att se till att ta ansvar för de människor som behöver sjukvård och behandling (inklusive barnlösa par), istället för att vara en alternativ och praktisk genväg till att skaffa barn!!! Jag tycker dessutom att sjukvården bör vara mer likvärdig och inte beroende av var du bor...

Kanske har jag missat något väldigt väsentligt och kanske att jag en dag ändrar mig... Men just nu är jag mest tveksam till att sjukvården ska ansvara för ovan nämnda resonemang.

Ha en fin dag alla rara!

Kram♥

fredag 20 januari 2012

(O)EKOLOGISKT och OHÄLSOSAMT

Ekologiskt?

Här om kvällen tittade vi på DOKUMENT UTIFRÅN och om den kemikalieförgiftade klädindustrin. Programmet handlade om textilarbetar i Bangladesh, vilka ständigt utsätts för allvarliga hälsorisker och hur ekologiska bomullsodlingar besprutas och är långt i från miljövänliga eller ofarliga. Även det faktum att det finns butikspersonal som blir sjuka av att hanterar dessa kläder, lyftes fram... Det handlar alltså om kläder i butiker nära oss, kläder vilka vi köper och använder på oss och våra barn! 

Inte för att jag någonsin har trott på att ekologiska kläder är bättre, eller att vansinnigt dyra kläder skulle vara mindre toxiska... Men aldrig tidigare har det varit så påtagligt att det finns människor inom tyg- och klädindustrin som blir sjuka och dör på grund av att de utsätts för dessa gifter och katastrofalt dåliga arbetsförhållanden! Dessutom kan man ju fundera över vilka hälsovådliga effekter användandet av dessa kläder har för konsumenten och hur dessa kemikalier bidrar till cocktaileffekten, vilken jag på sikt tror kan vara riktigt farlig!

...idag (igen) har jag på mig något gammalt och urtvättat
och förhoppningsvis mindre hälsovådligt!


Önskar en finfin fredag! 

KRAM

♥

fredag 30 december 2011

Det är så här...

Bröllopsfoto av mina farföräldrar

...jag hinner INTE med!

Stickning som ännu inte är färdig och belysning som hänger "fel" och som inte givits tid för att hängas "rätt"

Det spelar ingen roll hur medveten jag är om tiden,

eller hur jag räknar timmar, planerar eller funderar...

Flera år gammal julbelysning med dinosaurier

Jag hinner helt enkelt INTE med... 

och det får mig att tänka

 att det är helt galet att året snart övergår i ett nytt!

Ett nytt år som förhoppningsvis blir lugnare... ett 2012 utan oro och rädsla

över barnens hälsa och välmående!

Barnen, det bästa vi har... ALLA FYRA LIKA MYCKET!

(och så barnbarn och barns respektive såklart) 

♥

I morgon ska vi beskåda den Magiska Nyårsnattens Fyrverkerispel... ♥

Umgås med kära vänner

Inte tänka på på allvarsamheter eller måsten

Bara njuta och vara... med fina människor!

GOTT NYTT ÅR! 

MÅ DET BLI MAKALÖST FINT!

♥

...niger och tackar för året som gått!

måndag 7 november 2011

...att fortsätta tänka rosa

Min rosa sjal...

Jag ska ALDRIG sluta att tänka ROSA (läs i detta avseende "delta i kampen mot bröstcancer")... aldrig aldrig någonsin! I går hade vi besök av en av mina käraste vänner och hennes tjejer... det blev en fin dag, en känslofylld dag! Jag känner flera kämpar, och min vän är inget undantag! Vi har känt varandra sedan unga år. Hon var en av de första att få veta när jag första gången skulle bli mamma. Hon stod vid min sida då jag gick igenom min "ungdomsskilsmässa". Vi har dansat och målat tillsammans... rest och levt ihop. Vi har varsin tjej som är födda med knappt två veckors mellanrum och vi har sjungit på varandras bröllop (det med mitt livs kärlek). När jag varit osäker har hon tydliggjort och lyft fram det som varit rätt. Hon är glad, rolig och klok... snäll, smart och intuitiv! Hon är full av LIV... och hon har en otrolig kraft och energi! Hon är lika gammal som jag... och hon har haft bröstcancer!

Min vän är en av de kämpar som jag beundrar... hon har haft det tufft, men nu ser allt ljust ut och prognosen är bra, mycket bra! Jag ska aldrig sluta att tänka ROSA!!!

Kram

♥

lördag 5 november 2011

Att få livsviktiga besked...

Succulent...

Kommer ni ihåg då jag skrev om att vänta?

Tålig

Vi har väntat... på besked gällande en nära och kär persons hälsa!

Tänk att man köper succulenter igen...

...och äntligen är en lång väntan över! I över ett halvår och efter flertalet undersökningar har nu två specialistenheter analyserat "magnetröntgenbilderna" och kommit fram till att den förändring som finns är "oskyldig", med andra ord helt ofarlig! En av de personer som jag älskar allra allra mest och som jag håller närmast mitt hjärta har fått veta... vi har fått veta, att ingen sjukdom råder! Kanske har förändringen uppkommit efter sviterna av ett slag, för länge sedan, eller så beror det på något annat, men det är i vilket fall inget elakartat, ingen tumör eller kärlmissbildning! Flera specialister har varit inblandade och samtliga har kommit fram till samma sak och det känns så skönt!!! En lång väntan har därför nått sitt slut! Det finns ingen anledning till vidare utredning, bortsett från att en ny röntgen ska göras om ett år, men det är en ren säkerhetsåtgärd. Att få ett sådant livsviktigt besked är underbart!!!

♥♥♥Älskade fina... du är en hjälte!!! ♥♥♥

Ikväll ska jag mysa med barn och barnbarn och Nora ska baka en tårta. Men vi ska även tända ljus för dem som numera endast lever i våra hjärtan!

Fin helg till er!!!
Var rädda om varandra!!!

Kram

♥

söndag 11 september 2011

Närvaro och närproducerat

Ostar från Gårdsmejeri Ostbiten i Granhammar

Under kvällen, framför TV´n och underbara Mia Skäringer... blev det lördagsmys med gott vin och ljuvliga, närproducerade delikatesser...♥

Evert och Per-Åke, de mjuka ostarna...

Kvällen bjöd inte bara på ätbart gott, utan även på en hel del närvaro!!! Detta kändes som en mycket trivsam avslutning på en, annars ganska så seg lördag... ♥

Hårda ostar... Conny och Iréne Salut

Lite physalis, vindruvor, kex och dadlar... inte särskilt närodlat, men underbart och ljuvligt att stoppa i munnen! :) Vad äter ni för gott till era ostar?

Ljuvlig tomatmarmelad från Karintorps... och äppelmust från Närke

Tänk att man kan göra så mycket gott av tomater... ♥ Till ostarna prövade vi två olika tomatmarmelader och min favorit blev den gröna, den som är smaksatt med en gnutta vanilj! En härligt frisk och lagom söt marmelad!!! :)))

Smulorna dagen efter...

Idag är det den 11:e september... ♥♥♥

Gårdsmejeriet... bjuder på många närproducerade delikatesser

Här hemma fixar Johan stuprör och klipper häck... i spöregn, men jag måste tillägga att det är alldeles frivilligt! :P Själv ska jag laga kalops till middag... min mammas favoriträtt! ♥

Önskar er en behaglig söndag!

Lev väl alla fina!

Kram

♥