Några favoriter och om att förhålla sig

I köksfönstret hänger en favorit...

...en annan är läkepelargonen som inhandlades under ett
besök på Waldemarsudde

Ampeln kommer från Lagerhaus

I växthuset frodas Bisses♥ tomatplantor...

...och sommarvärmen har bidragit till att salldslöken har vuxit till sig

Altanen... och ytterligare en favoritpelargon

Vad lade ni märke till när ni kikade på mina bilder, de gröna växterna eller de skitiga fönstren? Det är spännande det här med vad man noterar och hur man sedan tänker kring det. Min mor skulle säkerligen ha kommenterat fönstren... för så smutsiga skulle hon aldrig ha tillåtit att hennes blev! Och sedan tror jag att hon skulle ha pratat om ampeln, för vi hade en liknande när jag var barn. En som hon hade knåpat ihop. PÅ PÅ... älskade mamma.

Det intresserar mig på vilka sätt vi lägger märke till något eller någon och hur vi uppfattar vår omgivning. Jag har en fascination för människors sätt att tänka och agera och har därför skrivit en del om det då jag har läst psykologi och didaktik. Bland annat har jag belyst självuppfattning utifrån människors situerade identiteter. Lite förenklat kan det beskrivas med att vår självbild formas i samspelet med våra egna och omgivningens förväntningar och att vi intar olika roller och agerande utifrån situationens specifika sammanhang. Vi är dem vi är, med personlighet och medhavda erfarenheter, men inför varandra kan vi blottlägga olika egenskaper och beteenden beroende på var, hur och med vem vi samspelar.

Ur ett didaktiskt perspektiv har jag reflekterat över såväl inter- som intrasubjektiv mentalisering. Syftet har varit att öka förståelsen för hur elevers situerade identiteter förankras och samspelar med deras naturvetenskapliga förståelse. Jag har skrivit om självbild, språk och sammanhang utifrån samspelet och de specifika lärandesituationernas betydelse. Men dessa S-fenomen gäller ju oavsett var vi befinner oss. De flesta människor är sociala till sin natur och samspelet är en viktig förutsättning för hur självreflektion och uppfattningar kring den egna och andras person kan möjliggöras. Och jag har funderat mycket kring det här. Särskilt när jag möter någon som är uppenbart kritisk gentemot andra, men överseende och ursäktande mot sig själv. Eller som när det motsatta förhållandet råder och andras förehavande höjs till skyarna medan de egna förminskas. Dessa aspekter har fått mig att ställa frågor kring på vilka sätt självkännedom hänger samman med vår syn på omgivningen? Om och hur godhet spelar någon roll för hur vi resonerar? Och vad det i sådana fall är som egentligen definierar godhet?

Jag tror att självkännedom och godhet är komplexa fenomen som förutsätter en kontinuerlig självreflektion. Att man bör ställa sig frågor kring de egna förehavandena utan att försvara, fördöma eller blunda för vad det är man ser. Och jag anser att ärlighet är betydelsefullt när man funderar på vilka grunder de egna handlandet, tankarna och de sagda orden vilar. HÄR pratas det om självkännedom och HÄR och HÄR om godhet. Intressanta och lyssnansvärda program om att förhålla sig till livet och till sig själv och andra. Livsnödvändiga men stundom svåra livsuppgifter.

Önskar er välbehag och

en trivsam kväll!

KRAM

♥

Ungefär så

Kreta 2012

Idag har jag haft skrivsällskap av Ida. Så fint det är att få sitta bredvid varandra och jobba. Äta äggmackor och dricka massor av (koffeinfritt) kaffe. Och så har jag rensat lite bland våra semesterbilder. Drömt mig bort. Längtat efter sol och ett turkosfärgat hav. Ungefär så har dagen sett ut.

Jag hoppas att ni

har det fint!

KRAM

♥

Om orden, samtalen och om att hålla en hand

Min hand i hans... under måndagens promenad

Då händer blir bärare av kreativt skapande...

...och det lugn som vilar över en dukning som får vara kvar.

Små vimplar och stjärnor

Och så några hyacinter...

...som fortfarande blommar

Vackert ihopsatta i ett av barnens glas

Jag har en särskild förkärlek för hur människor tänker och kommunicerar. Både utifrån skilda nivåer av kognitiva processer men även med avseende på olika psykossociala perspektiv. Jag kan aldrig sluta att fascineras av hur den mänskliga hjärnan fungerar. Hur människors perception, tankesätt, handlingar och beteenden återspeglas i livet och relationerna. Som student har jag skrivit flertalet uppsatser kring dessa intressanta och mycket viktiga ämnen. Undersökt och analyserat samtalet och de sociala samspelets möjligheter/svårigheter med avseende på elevers lärande och självuppfattning. Och även i min livsvärld har jag fått erfara hur människors förmåga eller självvalda sätt att kommunicera har främjat eller hämmat deras relationer. Jag har på nära håll fått uppleva hur ord har blivit oåtkomliga för den som velat tala och jag har sett de konsekvenser som uppstått då tigandet varit ett aktivt val. 

Det finns ett stort värde i att kunna tala. Det kan beskrivas som en ovärderlig förmån att människan genom sitt språk både kan förmedla och möjliggöra för andra att ta del av det inre tankeresonemanget. Det kan därför både bli ledsamt och förödande om en människa väljer att tiga. Om denna backar in i en tigande tystnad och därigenom bidrar till att skapa osunda och oroliga relationer. Det går visserligen att lura sig själv till att tro att det har en skyddande effekt, men i slutänden vinner ingen på det. Att prata kan därmed anses som livsviktigt och jag har med bakgrund av det försökt att lära mina barn att göra sina röster hörda. Aldrig genom att vara otrevliga eller sarkastiska och inte med en nedvärderande eller anklagande ton. Utan genom att med ett lyhört och reflexivt tankesätt stå upp för sig själva och sina värderingar. Lyssna och lär är ett måtto som jag både eftersträvat och försökt att lära dem. Låt människor berätta, var nyfiken på och kring det som sägs, men låt dig inte luras eller trampas på. 
  
Jag har under min julledighet lyssnat till flera sommar- och vinterpratare. Jag har tagit del av deras livshistorier, lyssnat noggrant när de har berättat om sina erfarenheter och jag har inspirerats av deras mod. Mod att göra sina röster hörda. Att våga stå upp för sig själva. Att förstå vikten av att värna om det som är betydelsefullt, de mänskliga relationerna, tiden, samtalen och vilan. Och kanske är det min förkärlek för samtal som gör att jag fastnar lite extra för Tomas Sjödin och hans vinterprat om ordlöshet och svåra samtal. Min förkärlek och det bekanta i hans beskrivning av hur "människors händer, som när de rör vid varandra kan förmedla det ord inte riktigt orkar bära". När han pratar om ord som blir obrukbara och fattiga känner jag igen mig för jag har också upplevt att det kan vara de minsta orden som tar sig förbi vanmakten. Att det är de små uttrycken som kan göra skillnad... och när han sedan spelar en av mina favoritlåtar är det just de här orden som beskriver det 

Och utan ett ljud 

Mitt hjärta i din hand 

Har jag tappat bort mitt språk 

Det fastnar i ditt hår...  

Det är ord vars innebörd jag kan relatera till. Ett meningsinnehåll som blir beskrivande för vår sista tid tillsammans, den jag fick med min mamma. Hon som under en natt gick från att vara intellektuell och vältalig till att därefter bli fullkomligt oförmögen att tala. Oförmögen för att hennes ord togs ifrån henne, för att de blev oåtkomliga och därmed obrukbara. Och låtens text får mig att tänka på alla de dagar som jag suttit och hållit hennes hand. De månader under vilka vår tillvaro först kom att kännetecknas av ett borttappat språk och sedan av ett nytt sätt att kommunicera. Visserligen genom ett fåordigt, gestikulerande och simpelt språk, men väl ett fungerande och begripligt. Men texten får mig även att tänka på den hand jag fortfarande håller. Alltid när vi går promenader. Alltid när vi ska somna och allt som oftast när vi åker bil. Jag tänker på kraften i hans grepp och på det vilsamma, trygga och väldigt fina i att få hålla den. Och jag är tacksam över detta och än mer tacksam är jag över att vi fortfarande äger våra ord. Att vi har ett gemensamt språk med vilket tankar blir sagda. 

Önskar er den finaste helgen!

KRAM

♥

   

Tjatigt

Idas rosa stringhylla

Hej hopp onsdag... eller inte. Här är vi fortfarande småsjuka och snuviga och ja... det låter tjatigt (och trist trist trist), men så är det! Idag sitter jag emellertid hemma hos Ida och skriver. Det är skönt att byta miljö och det känns lyxigt värre att bli bjuden på lunch.

Hoppas att ni har en fin vecka!

Ta hand om er!

KRAM

♥

Om äppelskivor och annat viktigt

Äppelskivor och te som hunnit kallna

Ommålad ljusstake (färg från Panduro Hobby)

Jag varvar mitt skrivande med andra sysslor. Enklare sysslor som att lyssna på P1 och måla om ljusstakar och små förvaringslådor. Och när jag skriver äter jag massor av äppelskivor och om och om och om igen fyller jag min favoritmugg med varmt te. Te som jag aldrig hinner dricka ur innan det kallnat. Skrivandet gör att det blir så.  

Det är märkligt hur en timmes skrivande kan övergå i flera. Hur tiden liksom rusar iväg då jag uppslukas av rekonstruktioner och analyser av min text. Att ha ett vetenskapligt förhållningssätt innefattas av så mycket mer än ett konstruktivt och produktivt tänkande. De handlar även om fenomen som tid och känslor. Om den egna förmågan att kunna balansera och förhålla sig till dessa båda.

Att pausa skrivandet med P1-lyssnande och målande är ett bra sätt att balansera både tiden och känslorna. Och att under skrivandet äta syrliga äppelskivor och till de dricka te innan det hunnit kallna, likaså. Jag ser det som en livsnödvändig och välbehövlig balansering.
  

Önskar er en fin 

fortsättning 
på veckan

KRAM

♥

.onsdag

Idas färgglada och gula sovrum (Instagram)

Idag sitter jag hemma hos Ida och läser! :)

Fin dag till er!

Kram

♥

.jag antar att

Morgonluft som känns klar och lätt att andas. En blå himmel, en sol som inte värmer fullt så mycket som för ett par veckor sedan... och så dessa blomster, vars blad börjat att gulna. Jag antar att det höst nu! 

Fin måndag önskar jag er!

Kram

♥

Att vara långsam (igen)

Filmtittande liten sötnosa

Vardag, men jag försöker att vara långsam nu. Sitter inte 15 timmar per dygn och skriver. Försöker att inte ha hjärtat i halsgropen. Jag intalar mig själv att livet och hälsan är viktigare än högpresterade texter eller analyser (vilket givetvis är självklart, men svårt att efterleva). Jag längtar efter den skrivfria helgen och vill helst bara sitta uppkrupen i soffan tillsammans med en förkyld Nora. Eller göra som liten sötnosa ibland gör... ligga raklång på golvet och titta på film. Men jag fortsätter att skriva och jag strävar efter att vara långsam. Hur gör ni för att vara långsamma?

Fin tisdag!

Tack för 

att 

Ni 

tittar 

in!

♥♥♥

Sådant som berör

Läsvärt

Under sommaren har jag lyssnat på P1 och sommarpratarna. Jag har lyssnat och reflekterat, men även gråtit, skrattat och blivit berörd av livshistorier. Klara Zimmergren (som blir förtjust i människor som det går att prata allvar med, precis som jag) och Lars Lerin (en makalöst duktig och djupsinnig konstnär) är helt klart dem som berört mig mest. David Hellenius även han. Därtill gillar jag Ulf Ellervik, kanske av den enkla anledningen att hans specialitet är bioorganisk kemi och för att han innehar ett engagemang i att vilja väcka människors naturvetenskapliga intresse. Områden vilka jag på olika nivåer har studerat och som av flera anledningar ligger mig varmt om hjärtat. Det sistnämnda har dessutom legat som underlag för flera av mina uppsatser, därav min D-uppsats! 

Just nu ligger Ellerviks bok OND KEMI på nattduksbordet och tillhör ni dem som tycker att kemi är urtrist, då tycker jag definitivt att ni ska läsa den! Även denna bok, skulle man kunna säga, berör livet och dess människor! :)

Fin fortsättning på veckan!

Kram

 ♥ 

Njutbart av citroner

En dotters bakverk

Makalöst god med frisk smak av sommar

Jag antar att det är vardag nu... att sommaren förvisso inte är slut ännu (för nej det är den inte och jag har på intet sätt fått några höstkänslor), men att skrivande och arbete kommer att vara det som fyller våra dagar. 

Men jag kommer att starta långsamt. Måste kurera min förkylning först, för jag vet att när jag väl sätter mig för att skriva kommer livet att accelerera. Saker och ting kommer att gå så mycket snabbare och tid kommer att övergå i något som måste planeras. Något som trots detta ändå inte räcker till. ;)

Nåväl. Jag kommer att fortsätta att leva njutbart och är ni likadana tycker jag att ni ska prova denna makalöst goda citronkaka. För den som älskar citroner kan jag inte annat än att säga. Den måste avnjutas! Här hittar ni receptet.  :)

  

Ta hand om er!

KRAM

♥

Vad jag fick

Morsdagspresent inhandlad på NICE

Snart överblommad

Lite spretigt "försommarblomster"

Jag fick ju det finaste skåpet på mors dag! Ljuvlig är färgen, precis med den där perfekta blå nyansen! LOVELY♥

Idag fortsätter jag att "väga" ord och meningars "vara eller icke vara". Omformulerar och förfinar text... försöker göra ett evighetsarbete till ett snabbt avklarat och färdigställt projekt. ;)

Fin torsdag alla rara!

Ta hand om Er!

Kram

♥

Samlar

Jag har börjat samla på glasflaskor och konservburkar... dessa "finingar" hittade jag på IKEA för fem kronor styck. Lovely! 

Nu startar helgens skrivande och strukturerande av text... senare blir det en tur till trädgårdsmästaren! :)

Fin lördag!

Kram

♥

Snart

Än så länge råder uppsatsskrivande... men inte så länge till! För snart, snart ska jag ta mig an dessa goingar... Jag ska ägna min tid åt att göra annat (exempelvis diska och laga mat, vilket jag varit förskonad ifrån under skrivandet) och att läsa kiosklitteratur... Japp. Snart!

Någonstans inom oss, Sju jävligt långa dagar, Ensamma hjärtan och hemlösa hundar, Svinhugg och Familjegraven blir min sommarlitteratur! :) (klickbara länkar)

Allt gott!

Kram

♥

Att ana sommaren

Mannens vårstädning av altan

Jag börjar ana sommaren... se ett avslut på skrivandet! Idag blir det nämligen provventilering och därefter ytterligare ett par veckors skrivande. Men sedan, då börjar sommarfriden! Då ska jag ha sovmorgon och jag ska trädgårdsfika med fina vänner och pilla med tårna i gräset och jag ska läsa massor av skräplitteratur och(andningspaus) motionera och inte analysera eller reflektera över hur, vad eller varför något är eller hur det förhåller sig till annat! Så får det bli! :)

Tack för era kommentarer, mail och 

telefonsamtal! Ni är bäst!!!

KRAM

Att inte vara ensam

Idag är det ett utmärkt innesittarväder... Det blåser och stormar och det känns perfekt med avseende på att jag måste ägna mig åt skrivandet!

Så det blir ytterligare en dag i skrivträsket. Men jag är inte ensam. Förutom mina kursare befinner sig Britt (en av de snällaste och mest hjälpsamma jag vet) också där. Hon vet hur det är och det är skönt, väldigt skönt. Hon vet att man kan bli helt utmattad av att skriva. För sanningen är faktiskt den att om du inte passar dig, kan uppsatsen äta upp hela dig. Den slukar dig, med hull och hår! Att inte bli ett vandrande väsen som lever, äter och tänker uppsats är svårt... Att vara rar, trivsam och mild är under uppsatsskrivandet en övermäktig  uppgift! ;) 

Jag är helt övertygad om att hela min närmsta omvärld tycker att det ska bli väldigt skönt när mitt skrivande är färdigt! När jag återgår till det normala. Inte glömmer bort vad det är för dag. Inte åker till fel ställen eller säger saker som att Herman ska bli hämtad inne i stan och så får stackarn stå ett par timmar och vänta, för att ingen kommer (jag skäms)!

Fin måndag på er!!!

Nu är det dags 

att återgå 

till nödvändigt 

skrivande!

KRAM

♥

Annars då... någon sa att det är fredag

Blommor och en föraning om den kommande sommaren och ledigheten

Jag befinner mig i skrivträsket... och Nora säger precis att hon befinner sig i det riktiga träsket, eftersom hon snart ska bege sig ut i ösregnet. Frågan är vilket träsk som är värst? ;)

Nåväl... Nils Landgren och konserten där Herman spelade var toppen! Jag hade ingen aning om att Nisse var en sådan trivsam och rolig "kille"! :)

Annars då... tja jag skriver, ändrar och tar bort text, bortsett från då jag sover, vilket är typ 5 timmar per natt! Och ja, det är faktiskt synd om mig, för det här är inte kul! Allt är roligare än att skriva uppsats just nu... jag skulle till och med kunna tänka mig att leva på pölsa (vilket enligt mig är oätbart) under ett helt år i utbyte mot att vara klar (så illa känns det)!

Ha en fin dag alla rara! Någon sa att det är fredag.... själv har jag knappt någon koll på dagarna längre! Johan kallar mig för "tomtemor", han tycker att jag är helt "väck" just nu! ;)

Ta hand om er!

Kram

♥

   

.wie wie wie

Garanterat allergifria blomster

Himmel vad trötta och allergiska vi är! Har i flera dagar stigit upp vid klockan sex för att skriva på arbetet och samtidigt har våren bestämt sig för att bjuda på överdoser av allergen! Allergimediciner... vad är de? Fungerar de över huvudtaget? Wie wie wie skulle Ida säga. Att gnälla lönar sig sällan, men ibland måste man, för jisses vad jag INTE tycker om snuva, svidande ögon och astma! ;) 

Nåväl, i eftermiddag ska jag i alla fall ta ledigt ett par timmar och gå ut i solen! Lapa solsken och pilla med tårna i gräset!

Jag hoppas att ni njuter!!!

Kram

 ♥ 

Att göra annat

En vårblå himmel...

Det är något magiskt med vårhimlen... Jag tror det är den blå färgen som på något vis upplevs så förunderligt vacker nu i april månad!

Blomster från trädgården

Förutom att arbeta långa dagar vid skrivandets bord har jag unnat mig promenader tillsammans med Bettan. Regn och solsken har det varit, om vartannat. Men åh så skönt det är att få komma hem igen efter att ha traskat längs med åkerkanten. Efter att ha andats vårluft. Efter att ha gjort annat.  :) 

Naturen är makalös på flera sätt

Jag har bestämt mig för att hinna med våren i år. Att ta mig tid att njuta av allt det vackra! Tänk vad härligt det är att kunna sitta med öppen altandörr, att höra fåglarnas sång när man skriver... Det blir så mycket lättare att arbeta då!

Jag hoppas att ni hinner njuta!

Kram

♥

Kyckling Grönt och Röda Gubbar

Kyckling grönt och röda gubbar

Igårkväll åt vi stekt kyckling med sommarsallad, grillad sparris och jordgubbar... Mums vad det smakade förträffligt! :)

Ikväll väntar 20-årskalas för att fira fina E! :) Men först ska dagens projekt klaras av vilka innebär skrivande och ommöblering av text (ett ganska jobbigt drag hos mig att hela tiden ändra och trixa) och så blir det en smula barnbarnsmys! :)

Önskar er en makalöst fin lördag!

Kram

♥

Det transparenta och osynliga

En bråkdel av all teori...

Idag ägnar jag mig åt att analysera elevers erfarenheter av den naturvetenskapliga undervisningen. Jag försöker hitta mönster för hur deras upplevelser och tankar kan beskriva det egna lärandet och det sociala samspelets betydelse för förståelse och motivation. Att "lära naturvetenskap" beskrivs ofta som att förstå det osynliga och transparenta... detta trots att vi lever i en värld som är full av naturvetenskapliga företeelser, vilka på oändligt många sätt kan exemplifieras i våra vardagliga liv!  

För mig som blivande lärare inom naturvetenskapen är därför elevers (o)intresse och upplevelser kring ämnena och lärandet av stor betydelse!!! Jag vill förstå hur elever tänker! :)

Önskar er en finfin dag!

Kram

♥