 |
| I köksfönstret hänger en favorit... |
 |
| ...en annan är läkepelargonen som inhandlades under ett besök på Waldemarsudde |
 |
| Ampeln kommer från Lagerhaus |
 |
| I växthuset frodas Bisses♥ tomatplantor... |
 |
 |
| ...och sommarvärmen har bidragit till att salldslöken har vuxit till sig |
 |
| Altanen... och ytterligare en favoritpelargon |
Vad lade ni märke till när ni kikade på mina bilder, de gröna växterna eller de skitiga fönstren? Det är spännande det här med vad man noterar och hur man sedan tänker kring det. Min mor skulle säkerligen ha kommenterat fönstren... för så smutsiga skulle hon aldrig ha tillåtit att hennes blev! Och sedan tror jag att hon skulle ha pratat om ampeln, för vi hade en liknande när jag var barn. En som hon hade knåpat ihop. PÅ PÅ... älskade mamma.
Det intresserar mig på vilka sätt vi lägger märke till något eller någon och hur vi uppfattar vår omgivning. Jag har en fascination för människors sätt att tänka och agera och har därför skrivit en del om det då jag har läst psykologi och didaktik. Bland annat har jag belyst självuppfattning utifrån människors situerade identiteter. Lite förenklat kan det beskrivas med att vår självbild formas i samspelet med våra egna och omgivningens förväntningar och att vi intar olika roller och agerande utifrån situationens specifika sammanhang. Vi är dem vi är, med personlighet och medhavda erfarenheter, men inför varandra kan vi blottlägga olika egenskaper och beteenden beroende på var, hur och med vem vi samspelar.
Ur ett didaktiskt perspektiv har jag reflekterat över såväl inter- som intrasubjektiv mentalisering. Syftet har varit att öka förståelsen för hur elevers situerade identiteter förankras och samspelar med deras naturvetenskapliga förståelse. Jag har skrivit om självbild, språk och sammanhang utifrån samspelet och de specifika lärandesituationernas betydelse. Men dessa S-fenomen gäller ju oavsett var vi befinner oss. De flesta människor är sociala till sin natur och samspelet är en viktig förutsättning för hur självreflektion och uppfattningar kring den egna och andras person kan möjliggöras. Och jag har funderat mycket kring det här. Särskilt när jag möter någon som är uppenbart kritisk gentemot andra, men överseende och ursäktande mot sig själv. Eller som när det motsatta förhållandet råder och andras förehavande höjs till skyarna medan de egna förminskas. Dessa aspekter har fått mig att ställa frågor kring på vilka sätt självkännedom hänger samman med vår syn på omgivningen? Om och hur godhet spelar någon roll för hur vi resonerar? Och vad det i sådana fall är som egentligen definierar godhet?
Jag tror att självkännedom och godhet är komplexa fenomen som förutsätter en kontinuerlig självreflektion. Att man bör ställa sig frågor kring de egna förehavandena utan att försvara, fördöma eller blunda för vad det är man ser. Och jag anser att ärlighet är betydelsefullt när man funderar på vilka grunder de egna handlandet, tankarna och de sagda orden vilar. HÄR pratas det om självkännedom och HÄR och HÄR om godhet. Intressanta och lyssnansvärda program om att förhålla sig till livet och till sig själv och andra. Livsnödvändiga men stundom svåra livsuppgifter.
Det intresserar mig på vilka sätt vi lägger märke till något eller någon och hur vi uppfattar vår omgivning. Jag har en fascination för människors sätt att tänka och agera och har därför skrivit en del om det då jag har läst psykologi och didaktik. Bland annat har jag belyst självuppfattning utifrån människors situerade identiteter. Lite förenklat kan det beskrivas med att vår självbild formas i samspelet med våra egna och omgivningens förväntningar och att vi intar olika roller och agerande utifrån situationens specifika sammanhang. Vi är dem vi är, med personlighet och medhavda erfarenheter, men inför varandra kan vi blottlägga olika egenskaper och beteenden beroende på var, hur och med vem vi samspelar.
Ur ett didaktiskt perspektiv har jag reflekterat över såväl inter- som intrasubjektiv mentalisering. Syftet har varit att öka förståelsen för hur elevers situerade identiteter förankras och samspelar med deras naturvetenskapliga förståelse. Jag har skrivit om självbild, språk och sammanhang utifrån samspelet och de specifika lärandesituationernas betydelse. Men dessa S-fenomen gäller ju oavsett var vi befinner oss. De flesta människor är sociala till sin natur och samspelet är en viktig förutsättning för hur självreflektion och uppfattningar kring den egna och andras person kan möjliggöras. Och jag har funderat mycket kring det här. Särskilt när jag möter någon som är uppenbart kritisk gentemot andra, men överseende och ursäktande mot sig själv. Eller som när det motsatta förhållandet råder och andras förehavande höjs till skyarna medan de egna förminskas. Dessa aspekter har fått mig att ställa frågor kring på vilka sätt självkännedom hänger samman med vår syn på omgivningen? Om och hur godhet spelar någon roll för hur vi resonerar? Och vad det i sådana fall är som egentligen definierar godhet?
Jag tror att självkännedom och godhet är komplexa fenomen som förutsätter en kontinuerlig självreflektion. Att man bör ställa sig frågor kring de egna förehavandena utan att försvara, fördöma eller blunda för vad det är man ser. Och jag anser att ärlighet är betydelsefullt när man funderar på vilka grunder de egna handlandet, tankarna och de sagda orden vilar. HÄR pratas det om självkännedom och HÄR och HÄR om godhet. Intressanta och lyssnansvärda program om att förhålla sig till livet och till sig själv och andra. Livsnödvändiga men stundom svåra livsuppgifter.
Önskar er välbehag och
en trivsam kväll!
KRAM
♥
