 |
| Fin ljusstake från käresta vännen Annika |
...är det väl många som försöker att lära sina barn... Att vänta på sin tur, ha tålamod, inte ha för bråttom, att vänta in saker och ting i dess rätta ordning... Men om sanningen ska fram, så är det ju faktiskt väldigt tråkigt att vänta, i alla fall när man inte får välja. När man hamnar i situationer där man av en eller annan orsak tvingas att vänta, eller inte vill vara, då är det inte alltid så kul... Det är då man inser hur trist det kan vara och hur viktigt det är att hitta sätt där väntandet inte blir en transportsträcka, utan att livet fortsätter att vara... Att behöva vänta är för mig inte samma sak som att längta, eller se fram emot, utan mer ett sätt att använda sitt tålamod i situationer som ännu icke blivit eller är... Att däremot kunna välja att vänta, känns som något helt annat!
Under sommaren har jag väntat på ett flertal saker... Bland annat har jag väntat på att Johan ska komma iväg på sin, ständigt senarelagda tjänsteresa, vilken innebär att han ska åka till andra sidan jordklotet... Och även om jag tycker om att vara själv, och dessutom gläder mig över allt det han kommer att få uppleva, så har jag nog mest väntat på att han "ska ha kommit hem igen"!!! Att vänta kan ju faktiskt kännas lite som att inte leva i nuet och att leva här och nu är ju faktiskt det viktigaste, för mig!!! I det trivsamma nuet befann vi oss emellertid under lördagskvällen... Det var jag och min man, på tu man hand, ute i stadens nattliv...! ♥
 |
| I väntan på att teet ska bli drickbart... |
Den här veckan bor vår goa vän Annika hos oss... och hemma i Västerås är hennes familj, som säkerligen väntar på henne!!! Men just nu är hon på utbildning i vår stad och till min stora glädje får jag umgås med henne på kvällarna. Visst är det härligt att ha vänner som man kan dricka te och småprata med! :)))
Skön måndag önskar jag er!!!
Väntar ni på något?
♥
