fredag 9 mars 2012

Att ta helg

Fredagsfika upplagt på turkost fat från Bruka


Färdigköpta bullar och skumbollar... tänk vad skönt det kan vara att slippa baka och fixa! Här har det under eftermiddagen fredagsfikats med  ungar, mestadels tonåringar, och så en liten dam! Lovely! 



Att älska det blåa...

Nu lagar fina mannen pizza med assistans av liten, otroligt pratglad och väldigt hjälpsam Sötnosa! Min insats är att beskåda det hela halvliggandes från kökssoffan... och jag erkänner att det känns riktigt bra faktiskt! 


Trivsam fredagskväll önskar jag er!
Nu tar vi helg!
Kram

8 kommentarer:

Ida sa...

Lovely mamma, vi har det så mysigt!
Puss och kärlek♥

martinealison sa...

Hummm je crois que je m'inviterais bien à une petite dégustation...! Je vous souhaite un agréable weekend...
Bisous

Vita små hjärtan sa...

Vad mysigt!!!!!! Å lilla sötnosen med, kan väl inte bli bättre!
Ha en fin helg!!!
Kram Agnetha

Vita små hjärtan sa...

Vad mysigt!!!!!! Å lilla sötnosen med, kan väl inte bli bättre!
Ha en fin helg!!!
Kram Agnetha

Vardag och flärd sa...

Visst är det härligt att titta på när andra arbetar!
Njut nu riktigt av god mat och dina kära!
Kram Eva

annika sa...

Mumshelg! Skönt att bli lite ompysslad och omhuldad.

Nu njuter vi av vårsolen

Kram på dej

Elsa och Helena sa...

Härligt att ha nära och kära runt sig. Fikat ser mums ut, skönt att slippa baka också:) Önskar dig en fin kväll.

KRAM Helena

houseofchandeliers and vintage sa...

Hej Maria.
Tusen tack för din gulliga kommentar.
Du glädjer mig alltid, och det är så viktigt att få känna glädje.
Jag har läst många inlägg, och håller i stort med om allting, vi tänker så lika, både om barn och bitterhet, och hur trist det är med folk som ältar sig i olycka för att belasta andra och avlasta sig själv. Förr i tiden så gick jag på det och var det de, ville två stora ögon och två stora öron, med en stängd mun, men tänk ändå att med tiden så lär man sig att man inte behöver lyssna.
När det gäller barn så har jag lite resignerat, inför att alla de där de tänker inte alls på barnet, bara på sig själva.
Barnet glöms bort. Ett barn har rätt till en kärnfamilj, men vem vågar säga det i dag, en kärleksfull förstås.
Ingen vågar snart stå upp för barnen, man försöker till och med bortförklara pedofileri.
Det är oförlåtligt, och de som blivit utsatta för det, de tvekar inte om vad de tycker om pedofiler, de har inte några förmildrande åsikter, utan de vet hur otroligt förgörande det är för ett barn, det är att beröva barnet livet.
Jag vet inte hur samhället kan spåra ur som det gör, det är skrämmande.
Desto viktigare känns det med människor som du som vågar ha en åsikt, som vågar säga ifrån, men det är också så att man bör väga det rätt för att inte själv utsättas för förföljelser.
Men just när det gäller pedofiler så är jag nog beredd att gå i graven för att sätta åt dem.
Kan man bara rädda ett enda barn så är det underbart.
Det blev lite tungt det här, inte meningen.
Hoppas du har det fint, för det är precis som du säger, att man måste välja det ljusa och se det fina i tillvaron, annars orkar man inte och kan då inte ge världen och familjen något, att bidra är att välja ljuset, kärleken omtanken, och att säga NEJ.
Många kramar till dig kloka Maria.
Sköt om dig.
Zara